Ur Tif-Nytt nr 2 1957

Pistolsektionen är stark, ty medlemsantalet är stort och de aktiva framgångsrika, föredömligt väl understödda av en uppoffrande styrelse och övriga villiga funktionärer. I pressläggningsmomentet ha vi hamnat i en skarv av skyttehändelser. Bakom oss ligger de intressanta inomhusskjutningarna med dessa nervpressande omgångar. Bakom oss ligger också KM i fältskytte.
 När tidningen kommer ut har vi även avverkat Hemortens Banor, KM i precisionsskytte och andra intressanta saker. Men, men, det kan inte slinka med nu i pressen, ty det tar en god tid att få ihop denna tidning också, varför man såväl förstår redaktören, som obevekligen håller på bestämd sista datum för inlämnande av manuskript. Tävlingarna som ligga i skarven få komma in i nästa nummer.
 Vi står nu mitt uppe i sommarens ljuvlighet och många har semester eller ska när som helst hoppa in iden, varför det obevekligen blir ett litet nyttigt uppehåll i vårt hobbyskjutande.
 Jag vill emellertid som förr uppmana sektionens medlemmar att öva blindavfyringar om ni har möjlighet att få låna vapen under denna korta dödsäsong. Det kommer att ha mycket god inverkan på er skytteförmåga och kommer att bära frukt till hösten, då vädret kan vara sådant vid en tävling att den elementera konsten att avfyra utan ryck och hålla vapnet utan darr är tillkämpad under lek i sommarens dagar.
 Vad varje medlem med självaktnnig bör prestera varje år är sin märkestagning av lägre eller högre valör.

 Som ett led i denna strävan bör medlemmarna flitigt träna för och i synnerhet delta i månadstävlingarna. Det är inte långt till Skeppsholmen, som är en av alla skytteklubbar hårt åtråvärd bana, som vi genom god diplomati genom åren fått behålla. Så bra har inte många föreningar det förspänt. Det ska vi uppskatta och vi ska gå dit och vi ska skjuta, vi ska träffas och träffa.

 Det är emellertid också roligt att då ock då en "tjuvtränande" kille dyker upp och ställer alla tips på huvudet. Eller när en envist jobbande grabb får sin lön i en fullträff på en tävling. I senare fallet har vi i färskt minne Persson på Kabelkontoret, som sopade golvet med de flesta i inomhustävlingen Avdelningscupen i vintras. Alla gladdes med honom.
 De "tjuvtränande" brukar dyka upp i KM och Hemortens Banor, i Telemästerskapet eller Dc-tävlingen. De kryddar upp och skapar ytterligare spänning åt tävlingarna.
 I vilket fall som helst hur man tränar, var och när man tränar, spelar kanske mindre roll. De flesta är nog överens med mig att tycka att samvaron med glada och trevliga kolleger under träningsstunderna ger bästa avkopplingen. Så har det ju också stort sett varit under vår sektions hela tillvaro. En sektion där aldrig några friktioner märkas, där de ditkomna stannar, och där man hjälps åt att trivas, även om "tråkningarna" under vissa skjutningar kan vara nog så påfrestande. Men det är alltid snabbt "överspelat."
 I serietävlingarna har vi kämpat hårt genom åren och så gör även i år våra representerade skyttar. I denna tävling har vi alltid varit en fruktad förening, och i den i år till hösten uppskjutna Pistolkorpen har vi sedan åratal skapat en hälsosam respekt för TIF-lagen. I Hemortens Banor har vi ofta visat framfötterna och legat i topp både individuellt och i lag och i Telemästerskap och SM ofta gjort finfina insatser. Men en sektion står eller faller dock inte med dessa prestationers pärlor i sektionens krona. Denna sitter stadigt ändå i och med det väsentliga: det goda kämpandet, det glada humöret i med- eller motgång. Det finns och kommer att finnas så länge vår sektion består.